Skip to content
 

Nu startar julen

Under stöket med frukosten hörde vi slamret och skrålet från ett jägarsällskap. Anna blev otroligt nöjd över detta. Hon hade förutspått att just i dag skulle jaktlaget komma. Det första besöket av de två som brukar förära våra marker. Jägarna radade upp sig nere vid den södra tomtgränsen. Vapnen glimmade, hundarna skällde och cigarettröken steg romantiskt mot den disiga morgonhimlen.

Så begav sig skyttelinjen iväg. Uppenbarligen tjänade vårt hus som en isbrytare på jägarflaket. De delade på sig, i vördnad eller av praktisk hänsyn, i två falanger och passerade på varsin sida av huset. Jag gick ut för att ta en bild på den närmaste jägaren. Det visade sig vara en glad bekant från byn med son och hund. Visst fick jag gärna ta några bilder. Jägaren ville också att hunden skulle vara med på bild, men den var upptagen med spännande kanindofter borta vid Kurrekojan. I Sverige hade vi upplevt ett dylikt intrång som ett hemfridsbrott. Men här är det andra regler som gäller. Dessutom är det alltid roligt att hälsa på en bekant från byn.

Resten av dagen gick i tvätteriets tecken. (Här måste vi ha överseende med Annas beteende.) Vi har fått påstötningar angående namnen på våra nya familjemedlemmar. Vi har kommit fram till att huset för gasen ska heta Butter, eftersom där står butan gas. Tvättmaskinen har, under jubel från de berörda, döpts till Vasco. I detta namn möts den praktiska benämningen på tvättandet, med en hyllning till den store portugisiske sonen Vasco da Gama!

Nu har inte Hustrun bara varit upptagen med Vasco. Hon har även tänkt på julefriden och serverat glöggen! Det är något förtrollande över att sitta på terrassen i strålande eftermiddagssol och smaka på den kryddiga brygden. Den var förstärkt med rikliga mått av den kraftfulla portugisiska brandyn Macieira. Med russin och mandel skapar det en svindlande julstämning.

Då skymningen föll gick vi inomhus och spelade julmusik, eldade i Sonja, SAMT knaprade på pepparkakor. Där tog Anna mig med överraskning. Jag hade helt glömt bort att vi hade dylika läckerheter. Vi tände det första ljuset i vår adventsljusstake. Solen gick flammande ner i väster och vi tyckte att vi hade det riktigt skapligt.

Se även Jagad av jakten

6 Comments

  1. Ingrid skriver:

    Det verkar definitivt inte gå någon nöd på er!!

    Och jag förstår mer än väl Annas förtjusning över Vasco. Tvättmaskinen är den absolut sista maskin jag gjorde mig av med om jag var tvungen att välja bort någonting.

    Ha en riktigt fin fortsättning på advent!
    Kram Ingrid

  2. gunilla lundbom skriver:

    Åh, va vi är avundsjuka över er härliga kreativitet att döpa alla föremål i hushållet! Vi försöker härma er och har hittills lyckats med husbilsflugan ELSA, solcellen CLAS (från Ohlsson, förstås) och så hårbollen SÄRIMNER. Bollen är Kajsas tappade päls, som B varje dag krafsar ihop till en boll och slänger – men, den uppstår lika förb…t nästa dag!

  3. Anna och Jan skriver:

    Ingrid. Det går verkligen ingen nöd på oss. Det är helt fantastiskt att kunna tvätta. Vi har lämnat in vittvätten till ett tvätteri i Moura. Och inte bara det att det blev dyrt. Det blev heller inte särskilt rent men tvätten blev sliten.

    Gunilla ta genast hem ELSA, hon är så irriterande kring frukostbordet. Jag är lite sur på Jan idag. Han höll mig vaken hela natten för att vi skulle döpa alla myggen som surrar omkring oss på natten. Där går faktiskt gränsen,tycker jag :-D .

    /Anna

  4. Gunilla i Monsaraz skriver:

    Jättefint med adventsstake och pepparkakor och nya kuddar. Men var är Tomtarna!?
    Alltså de små, inte de stora, dem såg vi ju i bild på lastbilsflaket. De har väl inte försvunnit i flytten? Eler lämnats ensamma med den förfärliga ormen (sitter just nu och gör nya för julbasaren i Vilnius på lördag).
    Och var skall Ni ha granen? Julbockarna?

    Vem blir den stora Tomten på julafton? Jan, Du tror väl i alla fall inte att Du kan lura Anna att Du skall gå ut och köpa Correio do Sul…

  5. Anna och Jan skriver:

    Gunilla, dina tomtar är julpynt och inte adventspynt. (OBS! Det är lite finare att vara julpynt än adventspynt) De två stora, ja lite större i alla fall, ska stå på den inmurade kvarnstenen med ett ljus mellan sig. De två mindre, ja där brottas jag med om de ska stå i köksfönstret eller i bokhyllan. Får se hur det blir. Men det blir veckan före jul de kommer fram.
    /Anna

    PS!
    De har aldrig varit tillsammans med den förfärliga ormen.De har alltid varit inne i tryggt förvar i Tjosan.
    DS!

  6. Gunilla i Monsaraz skriver:

    Ja visst är julpynt First Class, luciapynt bus.class och adventspynt vanlig ekonomiklass. Själv har jag bara tagit upp en adventsstake, även om jag burit in de andra jullådorna plus alla julbockar från logen. De stora tomtarna (födda i Portugal av svenska mammor) bor inne i huset under trappan under året.
    Var bara litet orolig för att ni nu har så mycket nytt Ingvarpynt att det gamla hamnat i de efter varje flytt oupp-packade lådorna i källare eller uthus.

    Jag tror att de större tomtarna blir väldigt stolta över att få stå på den enda fasta prydnadshyllan vid spisen!De små nöjer sig nog med vilket som, bara de får vara med och dansa kring granen.

Leave a Reply