Skip to content
 

Nöden är brottets fader

Mörkret föll tillsammans med temperaturen. Vår tappra Sonja var fortfarande gossigt varm efter morgonens rejäla brasa. Nu skulle vi elda länge men förståndigt. Flera små brasor under många timmar fick Sonja att vibrera av värme. Vi kunde stå inne i vårt varma hus och lipa åt kylan som inte kom åt oss. Lite oroande var det dock att vår vedkartong (dammsugaren Mammuts kartong) var alarmerande tom. Aftonens heta strid mot hypotermi hade avgått med seger till oss, men till priset av ammunitionsbrist.

På morgonen, då vi kunde konstatera att vattnet frusit, tittade jag uppgivet ner i vedkartongen. Skräpet på botten skulle knappt räcka till att göra Sonja het. Hon var visserligen fortfarande rejält varm efter gårdagens tvekamp. Men nu ville vi få riktigt varmt i salen inför morgonkaffet. I detta läge såg jag räddningen för min inre syn. Possos tuggpinnar låg ute på planen. Om jag kunde elda med dem så slapp jag gå till Kurre Kojan för att hämta ved. Det var fortfarande svart ute och det var -4,4. Alltså inget lämpligt uteväder för en fryslort som jag.

Faran var bara att ägaren skulle upptäcka att vi tog in hans tuggpinnar i huset. Han skulle då omedelbart kräva att få ta sig en morgonknapring. Alltså måste jag inviga Hustrun i planerna. Vi enades om att det svåra momentet var att jag lämnade huset. Posso vill alltid följa med ut, men då skulle jag aldrig kunna ta in hans pinnar. Anna måste alltså avleda Possos uppmärksamhet medan jag sprang ut och tog några pinnar samt smugglade in dem. Det blev att tillgripa det osvikliga godbitsvapnet under detta kritiska ögonblick.

Anna ställde sig vid godisförrådet och lockade så förtrollande att till och med jag ville springa fram och gapa. Okänsligt viftade hon ut mig med elaka ögonkast. Redan efter ett steg kände jag kylans skoningslösa grepp. Med fumliga stelfrusta händer greppade jag Possos favoritgnagis. En jätterotbit från en kobuske. Genom fönstret såg jag Anna vräka mat i den svansviftande frossaren. Jag slet upp dörren, gick baklänges mot Sonja med roten bakom ryggen. In med roten i Sonja och slamrande snabbt igen med luckorna. Vi fick sedan en varm morgon spetsad med lite dåligt samvete!

One Comment

  1. Mattias skriver:

    oj jäddrar vad kallt.
    Här är också odrägligt kallt men tyvärr hela dygnet. vädret är förfruset i allmänhet och barnen är förkylda i synnerhet. Ni må dressera Påsso till att bita ner, dra hem och tugga upp mina döda ekar.

Leave a Reply