Giltigt förfall

Vi skrev inget inlägg i går! Ni ska veta att det inte var något medvetet beslut. Men då vi anlände till Marita och Olle i går eftermiddag, föll bloggandet ur våra tankar. Möten med gamla vänner kan ha en utsuddande effekt.

Vi hade under resan Mamö-Linköping-Linköping resonerat om våra känslor inför upplevelserna i Sverige. Vi kom fram till något som verkligen förvånade oss. Som svenskar i Portugal kan vi inte känna oss hemma i det landet. Vi älskar att leva där på vårt vackra Vale das Eguas och vi känner att där vill vi alltid vara. Men Portugal kommer nog alltid att kännas främmande, eftersom språk, kultur och tänkandet är annorlunda.

En typisk svensk vägkrog

Det Sverige vi nu möter har förändrats under våra år i Portugal. Vägar har byggts, så våra minnesbilder av hur vi en gång kört är fullständigt förlegade. Städer har förändrats, nya butiker har tillkommit, bostadsområden har vuxit upp och kändisarna är oss fullkomligt okända.

En löpsedel skriker ut att Pelle Pellesson har gjort slut med Sue Seusson! Vi har ingen aning om vilka dessa personer är. Den svenska debatten pratar om händelser och omständigheter som är oss fullständigt okända.

Kontentan av vårt djuplodande resonemang blev att vi inte kände oss utanför båda vara länder. Det är kanske varje utvandrares vånda. Att aldrig riktig höra till!

2 Comments

  1. Vår dotter som bott 30 år på Sicilien upplever precis samma sak. Nu har hon varit i Sverige lite drygt ett år, men det var faktiskt rena kulturkrocken.

    När hon är i Sverige längtar hon tillbaka till Sicilien och när hon är där längtar hon till Sverige.

    Ha en skön söndag!
    Kram, Ingrid

  2. Tiden vill ju som inte stå stilla… På gott och ont.
    Kanske är det bara det viktigaste som ni informerar er om? Vem bryr sig egentligen om vilka kändisar som gjort vad? Det viktiga är ju hur vänner man har kvar mår och lever.

    Men en intressant reflexion av er!

Lämna ett svar till Matti Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *