Gåsgam

Vi kom hem i går från vår resa till Algarve. Det är alltid lika traumatiskt för oss att vara borta från vårt paradis. Inte nog med att vi känner att navelsträngen till Moderjorden är uttänjd till bristningsgränsen. Dessutom har vi alltid de mest förfärliga tankar kring vad som kan ha hänt med vår värld under vår frånvaro. Därför var det med en stor lättnad som vi kunde konstatera att utsikten fanns kvar helt orörd. Denna utsikt har blivit en nödvändighet för oss. Utan den kan våra själar inte landa!

Grillfest i glada vänners lag

Efter frukosten på glasverandan Markisen, gav sig Hustrun iväg på sin sedvanliga morgonpromenad. Medan hon avverkade sina ca 3 km, gick jag igenom världens elände på nyhetssidorna. Plötsligt stördes min läsning av ivriga rop! Det var Anna som kom halvspringande in på gårdsplanen. Upphetsad började hon högljutt prata om gamar. Hon hade under sin morgonvandring stött på en flock gåsgamar, som hade vilat i några träd precis nedanför vägen. Sammanlagt hade det varit ca 10 st. Det måste innebära att det låg ett stort dött djur någonstans i närheten.

Åren på Éguas har verkligen spetsat våra ornitologiska ögon. Tidigare var vi nog mest som alla svenskar. Ni vet det där med domherrar, skator och gråsparvar (som oftast är pilfinkar). Numera kräver vi legitimation av alla fåglar. Vi blir alltid djupt olyckliga då vi inte lyckats identifiera någon fjäderboll. Många fåglar känner vi bara till under de namn som vi själva har gett dem. Vi vet att det officiellt inte finns någon pippi som heter Prästfågel (stor bokstav eftersom det är ett namn). Men i vår värld flaxar Prästfågeln, och det räcker för oss.

Vi vet att gåsgamen är vanlig i Portugal. Kanske har vi sett den svävandes högt över våra huvuden. Men de stora rovfåglarna där uppe på sina breda vingar, benämnes bara ”stor rovis”. Annas möte med gåsgamen är vår första markkontakt med detta spännande djur. Vi tycker båda att det var så synd att jag inte var där. Just att uppleva stora naturhändelser tillsammans är extra berikande.

Första tidlösan

Tillsammans kunde vi dock senare i dag gå och titta på blomman tidlösa! Ganska konstigt att en blomma med det namnet kan hålla tiden så bra. Vi har också sett de första späda skotten av Decembersol. Blomstertiden kommer nu!

Webbansvarig och bildredaktör är Anna

5 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *