Kärt återbesök

UPPDATERING

Vägen har fått två rejäla upprustningar, sedan vi flyttade hit 2005. Det finns nu (2018) ingen risk att fastna i några lerhål. Vägen är fortfarande en skumpig grusväg, men vår restid in till byn har minskat till 20 min.

Naturligtvis hade vi förstått att vi åter skulle möta dagens besökare. Men det var så länge sedan, att vi var nästan som barn inför julafton, då vi fick reda på vad som var i antågande. Vi har haft några ytterst sporadiska kontakter med varandra de senaste 3,5 månaderna. Dessa besök utvecklades då inte alls som vi hade hoppats.

Nu var dock prognosen fantastisk lovande för oss. Dessutom vet vi att om regn annonseras över större delen av Portugal. Då är det saftiga saker att vänta. Nästan exakt kl 09:00 kom det efterlängtade återbesöket! Nu har vi bott över 10 år i detta land, så vi vet verkligen hur viktiga vinterregnen är. Det är inte som i Sverige, där det enligt statistiken, är nederbörd ungefär var annan/tredje dag. Vi ska ha sommartorka och vinterregn. En period med vintertorka slår hårt mot allt. Det är ett ganska fåfängt hopp att förvänta sig regn under sommaren. Det är nu på vintern som nederbörden måste komma.

Visst vill vi ha regn men inte som hösten 2010. Vi bodde fortfarande i Tjosan och halva bohaget blåste bort.

Vi har mätt nederbörd under många år. Vintern 06/07 t.o.m. 15 mars var tidigare den regnfattigaste med 351 mm. Samma period i år har vi bara fått 316 mm. Av det har bara 49 mm kommit efter nyår, vilket har medfört att markerna börjar gulna. Alltså är det nu snudd på kris för jordbruket.

Myntets framsida är att vi har haft en fantastiskt ljuvlig vinter efter jul. Soldagar i ett skimrande pärlband. Klädda i shorts och kortärmat, har vi kunnat njuta av ett otal sommarliknande dagar. Våra vintrar brukar vara en kamp mot vår eländiga jord/grusväg. Många vintrar har vi kört fast i gyttja och blivit uppdragna av någon snäll granne. Denna vinter har däremot varit helt problemfri på kommunikations området. Men glädjen över det vackra vädret, har sjunkit undan. Vi har börjat oroa oss för vår brunn. Kommer den att ha vatten till oss över torkan till nästa regnperiod. Hur kommer alla träd att klara sig?

Så här såg delar av vägen ut, in till byn den 13 mars 2010

Under ett uppehåll i regnandet vid 14-tiden, sprang jag ut för att avläsa regnmätaren Regnor. Först hade vi en diskussion kring hur mycket vi trodde det hade fallit. Kanske var det för att skydda oss mot en besvikelse som vi fegade med 7,5 mm. Förvånade kunde vi konstatera att 15 mm och 2 döda getingar var den glädjande skörden. Regnet har sedan fortsatt under seneftermiddagen och mer förväntas i morgon. Sonja är nyeldad och nu ska vi mysa med en film medan regnet smattrar där ute!

Webbansvarig och bildredaktör är Anna

5 Comments

  1. Hej!
    Det låter så mysigt att ni får ha en ”kojkurardag” som vi kallar sådana dagar,
    när regnet öser ner i våra trakter. Och i ert fall är det ändå mysigare då ni vet att de dagarna inte blir till en vecka som det kan bli hos oss. Ni kan bara mysa och riktigt höra hur all växtlighet omkring ert vackra Monte växer så det knakar.
    Ha det så bra och njut av er ”kojkurardag”.
    Hälsningar
    Karin och Thorbjörn

  2. Hej, den regniga tisdagen tog vi en tur till IKEA Lissabon. Ca. 25 mil enkel från Idanha-a-Nova. Poäng fåtölj och Bestå hylla blev köpt. Vi är nu ”EU-portugiser”, på fjärde dagen. Har nu bott i Portugal dryga 14 dagar, vi stortrivs

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *