Pyjamasparty

Vi som har hundar, upplever livet i olika hundutvecklingsstadier. Hur en dag blir beror alltmer på hur Hunden har betett sig. Här finns en viss likhet med småbarnsföräldrar. Men de har det mycket enklare, eftersom de i alla fall pratar samma språk. Att de yngre deltagarna inte bryr sig, det är en helt annan sak.

Vi åkte ner till Portimao i går för att hälsa på Birgit. Nu borde vi ha varit nere hos henne då hon fyllde 75 år. Men då vågade vi inte ge oss ut i stora världen, därför att vi hade blivit med Ragge. Nu var det emellertid dags! Vi visste att hos Birgit väntade, förutom massor av god mat och dryck, en tik Tara på 12 år och en rescuedog Biscuit i yngre medelåldern. Dessutom förväntades 2 inbjudna norskor deltaga vid söndagens evenemang. Alltså var manegen inte krattad då Ragge vacklade ut ur Frasse efter den omskakande 25 mila resan. Anna och jag var mycket spända inför hur Lurvet skulle klara sin den av det sociala samspelet.

Den gamla tiken Tara morrade och visade tänderna. Ragge morrade tillbaka och stötte till Tanten med sin nos. Därvid tystnade Värdinnan och drog sig tillbaka ner mot poolen. Birgit och Ragge fann varandra omedelbart. Tvillingsjälar med ett gemensamt intresse runt spisens läckerheter! Biscuit morrade och höll ett avstånd till oss alla. En jobbig uppväxt sätter sina spår inte bara hos Sigge Freud.

Så anslöt sig norskorna Birgit och Britt till förlustelserna. Nu var det alltså 3 norska damer och alla hette något på B. Ragge struntade i namnfrågan och gick i stället till närkontakt med kölgrannarna. Under den långa lunchen tyckte jag att det var skönt att ha Ragge som manligt sällskap runt det kvinnodominerade grillbordet. Det var knappt att jag fick i mig någon mat, eftersom damerna ansåg att det var jag som skulle fylla på deras glas. Ni ska veta att vin är så dyrt i Norge att de stackars invånarna åker till SE (!) och köper olagliga kvantiteter, Tydligen får de 4-5 svenska vinflaskor mot en norsk! Stackars människor.

Anna och Ragge i Gästvåningsens frukostrum

Anna och Ragge i Gästvåningens frukostrum

Medan solen sjönk i väster, började Ragge och Biscuit att inbjuda varandra till lek. Det blev aldrig någon riktig fart i leken, men de visade i alla fall på en allvarligt menad samarbetsanda. Under hela vistelsen hos Birgit visade Ragge ett mycket starkt kontaktbehov med Anna och mig. Ständigt kollade han var vi var. Bara en antydan från oss att vi ville att han skulle komma, fick honom att omedelbart störta fram för kel och smek.

På natten sov Ragge på sin dyna som vi medtagit från Alentejo. Han sov tungt och utmattad på golvet mellan våra sängar! Vi är mycket glada över Gullgubbens beteende under festligheterna!

2 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *