Fikonprutt

Arbetet på vedboden kryper framåt under den relativt svala förmiddagen. Vi är nu inne på den kritiska fasen takläggningen. Det är i sig inget krångel med att lägga taket om det inte var för vinden. Här kan ystra byar komma springandes runt hörnet mitt under den stiltjefyllda förmiddagen. Utan att ha en tanke på om de passar eller ej, tar vindarna tag i hattar, torkställningar eller takplåt. Det är därför som det är så kritiskt med takarbetet.

Vi försöker få upp plåtarna så tidigt på morgonen som möjligt. Vindarna är lite av sjusovare, varför vi har en stund varje morgon då vi kan känna oss säkra. Därför har vi knappt svalt kaffet innan den första plåten skrapandes hamnade på sin plats. Anna håller i en kant, medan jag rusar runt och fäster plåten med tvingar på takbjälkarna. Sedan kan min Hustru återgå till sina sysslor och jag kan börja finliret med att få plåtbiten i perfekt läge. Kommer den första lite snett, så blir det mycket snett för den 4:e.

Anna i blåsväder

Anna i blåsväder

Innan jag kan gå upp på taket och börja fastskruvningen, synar jag noga sulorna på mina sandaler. Oftast sitter det något kladdigt och grusbemängt på sulan. Det är ett södertrampat fikon som, moget och saftigt, har byggt bo under min fot. Arbetsplatsen ligger nämligen delvis i fikonträdets behagliga skugga. Men det obehagliga är att fikonen börjar mogna nu. Trädet dignar under frukterna till fåglars, myrors, getingars och rävars förtjusning. Vi äter inte fikon, eftersom vi tycker att de är förfärligt söta.

Gäller att kvicka på innan blåsten tar plåten

Gäller att kvicka på innan blåsten tar plåten

Varje morgon går jag runt och slänger bort alla fikon som ligger närmast bygget. Men medan jag böjer mig ned för att ta bort en frukt, kan jag höra den mjuka dunsen då en ny faller ner bakom min rygg. Det går inte att hålla helt rent under trädet. Det gäller i stället att trippa fram försiktigt genom minfältet.

Mogna fikon som lömskt väntar på att Jan ska vända ryggen till.

Mogna fikon som lömskt väntar på att Jan ska vända ryggen till.

Att kliva på ett fikon är ungefär som att hamna i en hundprutt. Inte lika äckligt, men ungefär samma konsistens. Om vi går på terrassen med ett fikon under sulan, då blir det stora kladdiga märken som måste tvättas bort. Konstigt nog vill vi ha fler fikonträd runt huset. De har nämligen en ”svensk” grönska över sig som vi finner mycket tilltalande. Dessutom rasslar de trevligt då vinden leker i bladverket. Eftersom vi badar nakna, kan bladen vara behändiga att ha, om vi får ett oväntat besök.

Att trampa på övermogna fikon är som att trampa i hundprutt.

Att trampa på övermogna fikon är nästan som att trampa i hundprutt.

Nu är halva taket klart. Kanske hinner vi lägga resten i morgon. Det gäller att få vedboden färdig. Snart kommer regnen och då ska veden ligga där inne och trivas!

Webbansvarig och bildredaktör är Anna

9 Comments

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *