Stegvis

Vi vinkade av hantverkarna i torsdags eftermiddag. Så skönt att få bli ensamma igen och så härligt att vi snart skulle ha vatten inne i huset. Pumpen hade levererat en skvätt vatten till vardera tanken. De stod alltså med en vindskyddande tyngd, medan vi väntade på att tillrinningen i brunnen skulle tillåta ytterligare påfyllning.

Vi förväntade oss ingen större pumpning under fredagen, men det porlade dock uppmuntrande någon timme. Konstigt nog inte tillräckligt för att få in vatten i huset! På lördagen blev det påfyllning igen. Vi kände på tankens utsida och enades om att vattennivån var 2-3 dm över utloppet. Varför kom det inte något vatten i ledningarna? Lördagen gick därför i problemlösningens tecken.

Var sitter felet?

Var sitter felet?

Upp på stegen och bortskruvning av manluckan. Utloppet syntes tydligt under vattenyta. Alltså fanns det vatten. Vi stod inför det klassiska frågan att själva lösa problemet eller att kontakta hantverkarna på måndagen. Eftersom det är otroligt obekvämt att leva utan rinnande vatten i huset, tog vi ett skamgrepp på rörtorkan.

Första steget var att göra allt som var möjligt, utan att skruva bort kopplingarna uppe vid själva tanken. Vattnet där inne betraktar vi, nu i torrtider, som en synnerligen ändlig resurs. Vi kan därför inte bara ta bort några kopplingar som kan tömma tanken. Nu hade vi varit inne till bybrunnen i går. Där fyllde vi upp alla tomma vattendunkar. Vi har således ingen möjlighet att lagra tankens vatten på/i annat ställe.

Grannen Thomas tog i går upp den möjligheten att tanken hade kvar, hela eller delar av, plomberingen till utloppet. Därför klättrade jag idag upp på stegen med ett långt armeringsjärn. Längst ut hade jag gjort en L-böjning på ca 3 dm. Jag stack ner järnet i cisternen och förde in L:et i utloppet. Var det inte något som tog emot! Efter några omvispande rörelser hörde jag hur vattnet rusade ut i röret. JAAAAA!! Visst är det konstigt hur glad man kan bli av små segrar.

Nu har vi skrivit till José om våra, eller det är nog hans, problem. Det som hindrade utflödet från tanken, finns fortfarande kvar någonstans i systemet. På något sätt måste det tas bort innan det skapar ett stopp igen.

Vi har nu vatten in i huset till den viktiga hygienen och de småplaskande handsköljningarna. Toan och diskvatten tar vi fortfarande från poolen. Men just nu står Anna och småsjunger vid diskbänken. Hon är lycklig över att kunna skölja disken i rinnande vatten.

Visitkort från en räv.Vi hoppas på en ny räv på ingående.

Visitkort från en efterlängtad räv.

Webbansvarig och bildredaktör är Anna

9 Comments

    • Låter faktiskt illa men så farligt är det inte. Jag diskar och fyller sköljhon med osköljd disk. Sedan sköljer jag under rinnande vatten men stänger av kranen mellan varje sköljd sak. Dessutom rinner ju vattnet över disken i sköljhon och ”försköljer. För mig är det en lagom kompromiss./Anna

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *