Skip to content
 

Fy Fagerlund va rädd vi vart

Det är nu tio dagar sedan vi murade klart på Sonjas överdel. Sedan dess har vädret undan för undan blivit allt sämre. Lägre temperatur på dagarna och färre soltimmar. Huset blir att kallare och råare. Det är inte så bra eftersom vi håller på att måla taket. Om takpanelen kommer att torka ihop efter målning, finns det risk att det blir omålade ränder. Det är inte blir inte snyggt. Därför beslöt vi oss för att elda i Sonja i dag. Det har ändock gått 10 dagar sedan sista murningen. Och det arbetet hade bara estetiska funktioner.

Fulla av tillförsikt eldade vi i sotluckan samt satte fart på brasan med 1,5 kg ved. Ett trivsamt muller hördes inne i Sonja. Anna och jag tittade belåtet på varandra. Här ska snart vara lite varmt. DÅ VÄLLDE RÖKEN UT MELLAN ELDSTADSLUCKORNA! Fasa, panik, skräck och förvirring. Vilket var viktigast? Öppna dörrar och fönster för att få ut röken, eller att slänga in mer dyrbart tidningspapper i sotluckan? Anna skapade korsdrag och jag fick in en tidningssida i sotluckan. Fort eld på papperet med den sista tändstickan(!). Därefter tryckte jag in det långt i sotluckan. För långt och för fort. Jag lyckades släcka lågorna i papperet. Dessutom blockerade papperet rökröret som kom från eldstaden!

Röken började fylla salen. Anna sprang iväg till Tjosan för att hämta tändstickor. Mina osande svordomar blandade sig med den kväljande röken! Så kom Anna tillbaka med tändstickor. In med mer papper i sotluckan. Dit med en tändsticka OCH äntligen tog det fyr. Den ansamlade pappershögen i rökröret for brinnande upp genom skorstenen. Snabbt igen med sotluckan. Därpå lite mer papper i eldstadens pyrhög OCH så tog även den eld!

Det är lättare att elda ute, då gör det inget att det ryker.

Uppskakade satte vi oss i det utvädrade huset med ett varsitt glas rödvin. Sonja sprakade muntert, och vi gav henne ytterligare 1,5 kg ved. Vad hade vi gjort för fel? Jag som levt med vedeldad centralvärme, fyra kakelugnar, två öppna spisar och en järnspis i 18 år. Om någon förtjänar körkort i guld i braständning, så är det jag. Men detta som hände med Sonja, vad var det?

Vi tror att en svaghet i konstruktionen är att skorstenen borde ha varit ca 1 m högre. De portugisiska byggnadsritningarna har emellertid fastslagit den höjd vi nu har att leva med. Kan det vara så att hela Sonja var för kall? Det räckte inte med att elda i sotluckan. Rökrören i värmemagasinet hade kanske också en kallpropp? Vi borde ha eldat samtidigt med papper både i sotluckan och i eldstaden. Det hade rensat bort alla kalla luftproppar? Vi måste lära oss Sonjas egenheter. Spisar är levande, känsliga varelser. Alla har de egna krav för att fungera utan problem.

Det är inte bara lättare ute man kan grilla korv också, se längst ner till höger.

Vi tror på Sonja. Däremot tror vi inte så självklart på oss själva längre.

Se alla inlägg om Sonja här

//Jan

2 Comments

  1. Markus skriver:

    Det var nog bara så att den hade en kallficka. När värmen väl är igång och ni eldar kontinuerligt kommer det nog inte vara några problem :)

Leave a Reply